Begrepp
Systematik: gruppering av organismer inom biologin Taxonomi: specifikt namnangivelsen inom systematiken
Vad är liv?
Biologi innebär studier av levande organismer, men vad innebär att något är levande?
Livet som observeras på jorden kan ta många skepnader och uttryck, men har följande gemensamt:
Egenskaper hos levande organismer
- Tillväxt
- Fortplantning
- Reaktion på stimuli (och rörelse)
- Metabolism (och energiomvandling)
Vad är en art?
Tre perspektiv på en art i historisk ordning.
Vi utgår från följande frågeställning:
Är hund och varg samma art?
1. Morfologiskt perspektiv
Alla individer av en art har gemensamma yttre karaktärer. Enligt det här perspektivet är varg och hund samma art.
Det här är ett förlegat perspektiv som användes innan evolutionsteorin fått fäste. Bland annat Carl von Linné utgick från det här perspektivet.
2. Biologiskt perspektiv
Alla individer som under naturliga omständigheter kan fortplanta sig och få en fertil avkomma.
Även enligt detta perspektiv är varg och hund samma art.
Det här perspektivet ger en bättre avgränsning än det morfogogiska, men har en del problem.
Problem med perspektivet
- “Naturliga omständighter”, individer som inte fysiologiskt eller geografiskt kan fortplanta sig är då olika arter
- Exempelvis en nordamerikansk varg och en europeisk varg, eller en chihuaua och en schäfer är då olika arter
- Perspektivet blir svårt när vi betraktar organismer som förökar sig könlöst eller som endast existerar som fossil
3. Fylogenetisk perspektiv
Ett fylogenetiskt perspektiv innebär att man klassifierar arter enligt evolutionsteorin. Det är perspektivet som används i vetenskapen idag.
En art är då det minsta möjliga antal individer med en gemensam förfader. Individerna ska ha en eller flera nedärvda karaktärer som inte delas med några andra grupper av organismer.
I detta perspektiv hade hunden kunnat ses som en underart till vargen.
Dagens perspektiv
Överlag har det historiskt varit mycket olika hur olika forskare inom olika fält definierar en art.
Idag är det fylogenetiska perspektivet något alla strävar efter att utgå från, men det finns fortfarande tillfällen där arter och klassifieringar utgår från de andra perspektiven.
Vetenskapliga artnamn
Alla organismer (enligt kriterierna ovan) grupperas enligt systematiken. Det sista ledet inom taxonomin är alltid art. Vi har flertalet artnamn på svenska, men inom biologin har alla arter ett vetenskapligt artnamn på latin.
Det vetenskapliga artnamnet består alltid av släkte och artnamn.
Homo sapiens Canis Lupus
Exakt vad orden innebär skiljer sig tyvärr mellan olika organismer, men av största vikt är att ett vetenskapligt artnamn alltid är två ord på latin.
Systematik
Inom systematiken grupper vi alla levande organismer. De grupperas på betydligt fler nivåer än de som ingår i det vetenskapliga artnamnet. Grupperingen kan betraktas som en pyramid, där den översta nivån innehåller allt liv på jorden och den längst ner endast innehåller en enda art.
En schematisk bild över grupperingen av alla levande organismer på jorden.
Vi kan använda samma pyramid för att titta på grupperingen för en enda art. Vi behåller vårt exempel vargen och studerar dess grupperingar i systematikpyramiden.
Vargen kan grupperas på samtliga nivåer i vår systematikpyramid. Notera också att vi införa ytterligare en gruppnivå: understam. Beroende på vilken organism vi studerar införs ibland ytterligare gruppnivåer.
Fylogenetiskt släktträd
Ovan fungerar väldigt väl när vi endast studerar en art, vill vi istället studera systematiken i sin helhet får vi ta ett annat grepp.
Vi använder oss av fylogenetiska släktträd istället.
Släktträd eller släktkorall?
Egentligen är träd en ganska dålig analogi för organismernas släktband och uppdelning. Koraller är en betydligt bättre analogi.
Ett träd har ju båda stam, rötter och grenar, och alla delas av organismen lever. Det finns ingenting som säger att stammen är äldre än grenarna, och rötter har vi väldigt sällan med i våra släktträd.
Redan Charles Darwin myntade uttrycket “Coral of life”, istället för “Tree of life”.
Endast de yttersta grenarna är levande i en korall, till skillnad från ett träd. Vilket stämmer bättre överens med den typen av fylogenetiska släktskap vi ritar.
Vi kan dessutom införa ett tidsperspektiv, en kronologi i vårt fylogenetiska släktträd för att få ett tydligare historiskt perspektiv på systematiken.
Ett kronologiskt fylogenetiskt släktträd (eller korall?). Ett mycket förenklat sådant som främst innehåller de tre olika domänerna och vissa riken inom eukaryoter. Även vissa viktiga evolutionära brytpunkter har markerats.
Coral of life
Ett mycket mer detaljerat (och matematisk korrekt 😍) togs fram av forskaren Janos Podani 2019.
En vektorbaserad grafik över trädet kan hittas här
