Fördjupning: RAAS och reglering av blodvolym
Den här fördjupningen hör till lektionen om exkretion och fokuserar på renin-angiotensin-aldosteron-systemet (RAAS). Det är ett exempel på ett mer komplext negativt feedbacksystem för att bibehålla homeostas. Systemet är en kedjereaktion av flera ämnen och hormoner som tillsammans hjälper kroppen att återställa blodtryck och blodvolym vid plötsligt blodtrycksfall.
Den här fördjupningen rör sig mer mot Biologi Nivå 2 eftersom det till viss del handlar om hormoner och hormonsystem vilket ingår i nivå 2. För att knyta an till Biologi Nivå 1 fokuserar vi på homeostas och negativ feedback.
Tre olika hormoner
Systemet bygger på samspelet mellan tre centrala signalämnen eller hormoner:
- Renin - frisätts från njuren
- Angiotensin II - bildas genom en reaktionskedja i blodet
- Aldosteron - frisätts från binjurarna
Alla dessa har direkta eller indirekta effekter som bidrar till att höja blodtrycket.
Negativ feedback - hur aktiveras systemet?
Njuren har en mycket viktig homeostatisk roll i form av att reglera blodtryck och blodvolym. Eftersom en så pass stor andel av blodet passerar njuren varje hjärtslag är njuren känslig för förändringar i blodflödet. Registreras en plötslig tryckförlust eller volymminskning i blodomloppet aktiveras RAAS.
Exempel på situationer som leder till aktivering:
- blodförlust
- vätskebrist
- lågt blodtryck
- minskat blodflöde genom njurarna
Om en sådan situation uppstår kommer renin att frisättas från njuren och systemet aktiveras.
Översikt av systemet
Frisättning av renin sätter igång en kaskadeffekt (dominobrickor som faller) där flera effekter tillsammans bidrar till att höja blodtrycket och blodvolymen.
- Renin frisätts
- Renin startar en reaktionskedja som leder till att angiotensin II bildas
- kontraherar blodkärl
- ökar törst (genom ADH)
- Angiotensin II stimulerar frisättning av aldosteron
- ökar vatten- och saltupptag i njuren
- ökar vatten- och saltupptag i tunn- och tjocktarm

Systemet aktiverar alltså flertalet åtgärder som alla ökar blodvolym och blodtryck:
- konstriktion av blodkärl
- ökad törst
- ökat vattenupptag (i både njure och matspjälkning)
Medicinsk betydelse
En nästintill folksjukdom i den moderna västvärlden är hypertoni (högt blodtryck), och många vet inte ens om att de har det. Sjukdomen definieras som ett blodtryck över 140 mmHg systoliskt (hjärtats kontraktion) eller över 90 mmHg diastoliskt (hjärtats relaxation) över en längre period.
Risken för högt blodtryck ökar av flera anledningar, däribland:
- hög ålder
- högt saltintag
- hög vikt
- fysiskt stillasittande
- alkoholkonsumtion
- nikotinkonsumtion (även vitt snus)
- obalanserad kost
Läs genom listan ovan och fundera över vad vi kan göra för att minska risken för högt blodtryck och varför det är en så vanlig sjukdom i västvärlden.
RAAS och hypertoni
Eftersom RAAS har en blodtryckshöjande effekt har det visat sig vara ett väldigt effektivt system att påverka för att behandla högt blodtryck. Exempelvis genom att hämma bildningen eller effekten av angiotensin II.
Även nefronet i njuren är en effektiv behandlingspunkt vid högt blodtryck genom att öka urinvolymen och därmed sänka blodvolym och blodtryck. Denna typ av behandling kallas ofta för diuretika.
RAAS vid akuta situationer
RAAS är ett livsviktigt system vid exempelvis stora blodförluster och hjälper kroppen i en akut nödsituation genom att snabbt försöka höja blodtrycket. Det löser inte orsaken till blödningen, men fungerar som en panikåtgärd som bidrar till att upprätthålla blodförsörjningen till vitala organ tills annan hjälp kan ges.
- RAAS aktiveras när blodvolym eller blodtryck blir för lågt
- Njurarna startar systemet genom att frisätta renin
- Angiotensin II och aldosteron hjälper kroppen att spara vatten och salt
- Resultatet blir att blodvolym och blodtryck kan återställas
- RAAS är ett tydligt exempel på homeostas i samverkan mellan flera organ
- RAAS är både viktigt inom medicin för att behandla hypertoni och livsviktigt vid akut blodförlust