Fördjupning: Kolhydratkedjor på cellytan

I ER får proteiner kolhydratkedjor, och i golgiapparaten förändras kedjorna. I lektionen Cellens inre organisation och transport behandlades det som en detalj, men i själva verket har det stor biologisk betydelse. Kolhydratkedjorna har en viktig roll i hur och varför celler kan känna igen varandra.

Kolhydratkedjor hjälper celler att känna igen varandra

På cellmembranets utsida finns kolhydratkedjor som sitter på proteiner eller lipider. Ett protein med kolhydratkedjor kallas ett glykoprotein och en lipid med sådana kedjor en glykolipid.1

Utsnitt av cellmembranet med ett glykoprotein och en glykolipid. Kolhydratkedjorna sitter på membranets utsida och pekar ut från cellen.

Kolhydratkedjorna sitter på proteiner och lipider i membranets yttre lager och pekar ut från cellen.

Kedjorna kan ha olika sammansättning och form. Tillsammans med andra strukturer på cellytan bidrar de till att celler kan känna igen och binda till varandra. Det har betydelse när celler organiseras till vävnader och när immunförsvaret känner igen strukturer på andra celler.1 Ett exempel är blodgrupperna i AB0-systemet, som bestäms av skillnader i kolhydratkedjorna på de röda blodkropparnas yta.2

Fyra röda blodkroppar med blodgrupp A, B, AB och 0. Kolhydratkedjorna har samma grund, men vid A och B slutar de med var sin extra sockerenhet. Vid AB finns båda och vid 0 ingen av dem.

Blodgrupperna i AB0-systemet skiljer sig åt i kolhydratkedjorna på de röda blodkropparnas yta.

Från ER och golgiapparaten till cellytan

Kolhydratkedjorna kopplas på i ER:s och golgiapparatens inre, och i golgiapparaten får även många lipider kolhydratkedjor.3

Vad betyder glyko-?

När en kolhydratkedja kopplas på en annan biomolekyl, till exempel ett protein eller en lipid, kallas det glykosylering. Förledet glyko- kommer av grekiskans glykys, söt, och syftar på socker.4 Samma ursprung har glukos, glykogen och glykosidbindning från biomolekylslektionen. Ett glykoprotein och en glykolipid är på samma sätt ett protein och en lipid med kolhydratkedjor.

Ett membranprotein sitter kvar i membranet när en vesikel snörs av från golgiapparaten. Vesikelns inre kommer från golgiapparatens inre, så kolhydratkedjorna pekar in i vesikeln. Vid exocytos smälter vesikeln samman med cellmembranet och dess inre öppnar sig mot omgivningen. Därför hamnar kedjorna på cellens utsida. Detsamma gäller glykolipiderna.3

Tre steg: ett membranprotein med en kolhydratkedja sitter i golgiapparatens membran med kedjan in mot golgiapparatens inre, följer med en vesikel med kedjan in i vesikeln och hamnar efter exocytos i cellmembranet med kedjan ut från cellen.

Vesikelns inre kommer från golgiapparatens inre. När vesikeln smälter samman med cellmembranet öppnar sig dess inre mot omgivningen, och kolhydratkedjan hamnar på cellens utsida.

Sammanfattning

Kolhydratkedjorna kopplas på i ER:s och golgiapparatens inre. När vesiklar snörs av följer det inre rummet med, och vid exocytos öppnar det sig mot omgivningen. Därför hamnar kedjorna på cellens utsida, där de bidrar till att celler kan känna igen och binda till varandra. Skillnader i kedjorna ger till exempel olika blodgrupper.

Footnotes

  1. Mary Ann Clark med flera, Biology 2e, avsnitt 5.1: Components and Structure, OpenStax, 2018. ↩ ↩2

  2. Nina Parker med flera, Microbiology, avsnitt 19.1: Hypersensitivities, OpenStax, 2016. ↩

  3. Mary Ann Clark med flera, Biology 2e, avsnitt 4.4: The Endomembrane System and Proteins, OpenStax, 2018. ↩ ↩2

  4. Svenska Akademien, ”glykos”, Svenska Akademiens ordbok, svenska.se (hämtad 4 oktober 2026). ↩

FördjupningTillbaka till huvudlektionen