summor.se

2. Vad är artificiell intelligens?

Ordet artificiell är förhållandevis enkelt: något är skapat av människor i stället för att ha uppstått naturligt. Det svåra ordet i artificiell intelligens är intelligens.

Vad räknas som intelligens? Att lösa problem, lära sig, använda språk, anpassa sig eller fatta beslut? Olika definitioner betonar olika förmågor. Därför blir också gränsen för vad som ska kallas AI rörlig.

Intelligens är inte samma sak som medvetande

Ett system kan vara mycket skickligt på en uppgift utan att vara medvetet om sig självt. Medvetande handlar om att ha upplevelser och vara medveten om sin omgivning. En miniräknare överträffar de flesta människor i huvudräkning, men det betyder inte att den förstår talen eller vet att den räknar.

Självmedvetande handlar om att kunna uppfatta eller tänka om sig själv. Det är svårt att undersöka även hos djur, eftersom vi inte direkt kan uppleva någon annans medvetande.

Ett känt försök är spegeltestet, utvecklat av psykologen Gordon Gallup. En färgmarkering placeras på en del av djurets kropp som bara kan ses med hjälp av en spegel. Om djuret använder spegelbilden för att undersöka markeringen på sin egen kropp tolkas det som visuell självigenkänning.1

Spegeltestet bevisar inte medvetande

Ett godkänt resultat visar en viss form av självigenkänning, inte allt som kan menas med självmedvetande. Ett underkänt resultat kan också bero på hur djuret använder syn, hur intressant markeringen är eller hur det reagerar på speglar.2

Samma försiktighet behövs för maskiner. En robot kan programmeras att hitta en markering på sin egen kropp med hjälp av en kamera. Det visar en förmåga, men avgör inte om roboten har en inre upplevelse. När vi beskriver AI är det därför ofta mer användbart att tala om vad systemet kan göra än om det tänker eller är medvetet.

Vad menar vi med AI?

För att komma bort från den filosofiska frågan använder myndigheter och organisationer mer avgränsade definitioner.

OECD är Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Det är en internationell samarbetsorganisation där medlemsländer, däribland Sverige, arbetar med ekonomiska och samhällspolitiska frågor.3 OECD och EU beskriver AI-system på liknande sätt:

KällaKort beskrivetSammanhang
OECDEtt maskinbaserat system som utifrån information drar slutsatser om hur olika resultat ska skapas. System kan ha olika grad av självständighet och anpassningsförmåga.4En internationell rekommendation om AI
EU:s AI-förordningEtt maskinbaserat system som kan skapa exempelvis förutsägelser, innehåll, rekommendationer eller beslut som påverkar fysiska eller digitala miljöer.5En juridisk definition inom EU

Definitionerna är användbara när lagar och riktlinjer ska skrivas, men de är ganska tunga att bära med sig under en lektion. Därför använder vi också en enklare arbetsdefinition:

Vår arbetsdefinition

AI är ett system som kan:

  • skapa förutsägelser,
  • skapa innehåll,
  • ge rekommendationer,
  • ta beslut.

Arbetsdefinitionen fångar inte allt som kan kallas AI, men den ger något konkret att jämföra olika exempel med.

Startskottet för AI

  • 1950 undersökte matematikern Alan Turing frågan om maskiner kan tänka. I stället för att försöka definiera tänkande föreslog han ett imitationstest, numera oftast kallat Turingtestet, där en maskins svar jämfördes med en människas.6
  • 1955–1956 användes benämningen artificiell intelligens i förslaget till forskningsprojektet Dartmouth Summer Research Project on Artificial Intelligence. Sommarmötet 1956 brukar beskrivas som en startpunkt för AI som forskningsområde.7

Idén om tänkande maskiner har samtidigt länge funnits i populärkulturen. I Stanley Kubricks 2001: A Space Odyssey från 1968 styr AI-systemet HAL 9000 ett rymdskepp. När HAL vägrar följa astronauten Daves instruktion blir repliken “I’m sorry, Dave. I’m afraid I can’t do that” en tydlig bild av en maskin som verkar ha både mål och vilja.

Scenen är hämtad ur Stanley Kubricks 2001: A Space Odyssey (1968), en av mina favoritfilmer.

AI är ett samlingsbegrepp

AI-forskaren Marvin Minsky kallade ord som intelligens och medvetande för resväskebegrepp (suitcase words). Ett sådant ord fungerar som en resväska där flera olika betydelser har packats tillsammans.8

På samma sätt kan AI syfta på ett forskningsområde, en metod, ett datorsystem eller en viss förmåga. Vad människor lägger i resväskan förändras dessutom när tekniken utvecklas. En funktion som tidigare marknadsfördes som AI kan senare få ett mer specifikt och vardagligt namn.9

BegreppTypKort förklaring
AISamlingsbegreppFlera metoder, system och förmågor samlas under samma namn
AlgoritmInstruktion eller metodEn stegvis beskrivning av hur ett problem ska lösas; algoritmer används både inom och utanför AI
MaskininlärningTyp av AI-metodSystem utvecklar en modell med hjälp av mönster i data
Generativ AITyp av AI-systemSystem skapar nytt innehåll, exempelvis text, bild, ljud eller kod

Begreppen ger en första karta. Hur algoritmer, data och modeller hänger ihop behandlas i nästa lektion.

Vad används AI till?

AI-system kan bland annat användas för att:

UppgiftExempel
KlassificeraAvgöra om ett mejl är skräppost
FörutsägaBeräkna framtida energiförbrukning
RekommenderaFöreslå musik eller filmer
Tolka språkÖversätta eller sammanfatta text
Analysera bilderUpptäcka föremål i ett fotografi
Söka och planeraHitta en rutt eller välja nästa drag i ett spel
Generera innehållSkapa text, bild, ljud eller kod
Styra en fysisk enhetHjälpa en robot att uppfatta och reagera på sin omgivning

Den här bredden finns också i ämnesplanen för Artificiell intelligens nivå 1.10

Undersök: AI eller inte?

Placera följande exempel i någon av kategorierna AI, inte AI eller osäker:

  • en miniräknare,
  • en automatisk dörr,
  • ett program som kontrollerar stavning,
  • en musiktjänst som rekommenderar låtar,
  • en kamera som känner igen ansikten,
  • ett datorprogram som spelar schack,
  • en chattjänst som genererar text.

Motivera placeringen med hjälp av arbetsdefinitionen. Vilka exempel är lätta att placera? Vilka kräver mer information om hur systemet fungerar?

Det viktigaste

  • Intelligens, självmedvetande och medvetande är närliggande men inte identiska begrepp.
  • Spegeltestet undersöker visuell självigenkänning, inte allt som kan menas med medvetande.
  • Turingtestet jämför en maskins svar med en människas, men avgör inte om maskinen är medveten.
  • OECD och EU använder avgränsade definitioner som fokuserar på vad AI-system gör.
  • AI är ett resväskebegrepp som rymmer flera metoder, system och förmågor.
  • AI-system kan bland annat klassificera, förutsäga, rekommendera och generera.

Källor

Footnotes

  1. Gordon G. Gallup Jr., ”Chimpanzees: Self-Recognition”, Science, vol. 167, nr 3914, 1970, s. 86–87, PubMed. ↩

  2. James R. Anderson och Gordon G. Gallup Jr., ”Mirror mirror on the wall, it’s not the mark I care about at all”, översiktsartikel om spegeltestets begränsningar, ScienceDirect. ↩

  3. OECD, About the OECD, OECD. ↩

  4. OECD, Explanatory memorandum on the updated OECD definition of an AI system, OECD Artificial Intelligence Papers, nr 8, 2024, OECD. ↩

  5. Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, Förordning (EU) 2024/1689 om artificiell intelligens, artikel 3.1, 2024, EUR-Lex. ↩

  6. Alan M. Turing, ”Computing Machinery and Intelligence”, Mind, vol. LIX, nr 236, 1950, s. 433–460, Oxford Academic. ↩

  7. Dartmouth College, Our Story: AI at Dartmouth, om förslaget från 1955 och sommarmötet 1956, AI at Dartmouth. ↩

  8. Marvin Minsky, ”Unpacking the Suitcase of Consciousness”, utkast till The Emotion Machine, 2005, MIT. ↩

  9. S. M. Cave m.fl., ”Getting AI Right: Introductory Notes on AI & Society”, Daedalus, vol. 151, nr 2, 2022, MIT Press. ↩

  10. Skolverket, Ämne – Artificiell intelligens (Gymnasieskola), centralt innehåll för nivå 1, Skolverkets ämnesplan. ↩