summor.se

Resurser och exploatering

I förra lektionen använde vi hållbar utveckling för att undersöka hur ekologiska, sociala och ekonomiska frågor hänger samman. Men all mänsklig utveckling bygger också på resurser: energi, material, mark, vatten och fungerande ekosystem.

En resurs är inte bara något som finns i naturen. Något blir en resurs när det kan användas för att tillgodose ett behov. Vad vi betraktar som en resurs påverkas därför av våra behov, vår kunskap, vår teknik och hur samhället är organiserat.

I den här lektionen undersöker vi olika slags resurser, hur de används och när användning övergår i exploatering eller överexploatering.

Vad är en resurs?

Resurser hämtas ur och rör sig mellan olika delar av jordsystemet: atmosfären, hydrosfären, geosfären och biosfären. I människans samhällen och tekniska system — ibland kallade antroposfären eller teknosfären — omvandlas och transporteras resurserna vidare och blir till nya material- och avfallsflöden.

Exploatering

Att exploatera innebär att utnyttja eller använda en resurs.

  • Har ordet en negativ eller positiv ton?
  • Kan du komma på ett exempel där ordet används?

Människan har sedan vi blev bofasta jordbrukare exploaterat jordens biologiska tillgångar.

Relief med jordbruk och resursanvändning i det antika Egypten

Jordbruksscen från Raemkais gravkapell i Saqqara, Egypten, cirka 2446–2389 f.Kr. Källa: The Metropolitan Museum of Art, public domain.

Att utnyttja tillgångar är inte i sig negativt. Alla organismer i ett ekosystem använder biologiska resurser. Ekosystem har samtidigt en begränsad tålighet och deras funktion är beroende av återväxt, kretslopp och möjlighet till återhämtning.

Överexploatering uppstår när nyttjandet är större än den långsiktiga återväxten eller när användningen skadar ekosystemens förmåga att återhämta sig.

Det går inte att sammanfatta alla ekosystem med ett enda tal. IPBES bedömer däremot att människan har förändrat naturen kraftigt över stora delar av jorden. Förändrad mark- och havsanvändning och direkt exploatering av organismer hör till de viktigaste drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald.1

Bildplats: mosaiksvansad råtta

Art, aktuell bevarandestatus, bildkälla och licens ska kontrolleras innan bilden väljs.

Bildplats: nordlig trubbnoshörning

Underartens aktuella status och ett lämpligt källbelagt bildexempel ska kontrolleras.

Bildplats: pungvarg

En historisk bild med tydlig källa och användningslicens ska väljas.

Bildplats: Spixara

Återintroduktionsarbetet gör artens status till ett viktigt exempel på varför tidskänsliga uppgifter måste kontrolleras.

Vad har exemplen gemensamt?

Arterna användes i originallektionen för att visa hur människans resursanvändning kan bidra till att arter försvinner från sina livsmiljöer. Orsakerna kan vara direkta, till exempel jakt, fångst eller handel, och indirekta, till exempel förstörda eller förändrade livsmiljöer. Ofta samverkar flera orsaker.

Bildplats: munkhätta

Originalets artbestämning, lokala status, bildkälla och licens ska utvärderas.

Bildplats: svart stork

En källbelagd bild och artens historiska respektive aktuella status i Sverige ska utvärderas.

En art kan vara lokalt utdöd även om den fortfarande finns i andra delar av världen. Det innebär att arten har försvunnit från ett visst geografiskt område, till exempel ett land, men inte från hela sitt utbredningsområde.

Påverka exploatering

Hur stor exploateringen av naturresurser blir, och om den övergår i överexploatering, påverkas av tre faktorer:

  • befolkningsstorlek,
  • resursanvändning per person,
  • hur effektivt resurserna används.
Bildplats: modell över exploateringens tre faktorer

Originalet hade här en modell som kopplade samman befolkningsstorlek, resursanvändning och effektivitet. Modellen ska återskapas lokalt efter granskning.

Resursanvändning knyter tillbaka till Fotavtryck, konsumtion och ansvar. Utöver att befolkningen förändras kan också människors behov och konsumtion per person förändras.

Den tredje faktorn handlar om hur effektivt vi använder jordens resurser. Effektiviteten kan påverkas av exempelvis:

  • teknisk utveckling,
  • kompetens,
  • automatisering,
  • arbetskraft och organisation.
Är effektivisering alltid positivt?

Effektivisering kan minska resursåtgången för varje vara eller tjänst. Den totala resursanvändningen minskar ändå inte alltid, eftersom lägre kostnader eller ökad tillgänglighet kan leda till att vi använder mer. Därför behöver både effektivitet och total användning undersökas.

Ekosystemtjänster — resurser från biosfären

Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som ekosystemen ger människan och som bidrar till vår överlevnad, välfärd och livskvalitet.2

Olika typer av ekosystemtjänster påverkar varandra:

stateDiagram
    S: Stödjande tjänster
    F: Försörjande tjänster
    R: Reglerande tjänster
    K: Kulturella tjänster

    S --> F
    S --> R
    S --> K

Stödjande tjänster är processer som skapar förutsättningar för övriga ekosystemtjänster, till exempel fotosyntes, jordmånsbildning och biogeokemiska kretslopp.

Försörjande tjänster är sådant vi försörjer oss med, till exempel mat, dricksvatten, trä och andra biologiska material.

Reglerande tjänster bidrar till en stabil och hälsosam miljö, till exempel genom pollinering, vattenreglering samt rening av luft och vatten.

Kulturella tjänster ger upplevelser och livskvalitet, till exempel rekreation, friluftsliv, estetiska värden och natur- och kulturarv.

Resurser från geosfären

Utöver resurser från livet på jorden är vårt samhälle mycket beroende av resurser från geosfären.

  • Vad krävs för att tillverka en mobiltelefon?

Viktiga exempel är:

  • energiråvaror som kol, olja och naturgas,
  • mineral och metaller,
  • fosforhaltiga mineral som används för att framställa gödsel.

Nybildningen av många geologiska resurser sker över mycket längre tid än mänskliga generationer. Fossila bränslen och mineral betraktas därför som icke-förnybara i ett mänskligt tidsperspektiv.

En geologisk resurs tar inte nödvändigtvis slut plötsligt. När lättillgängliga eller malmrika fyndigheter används kan fortsatt utvinning däremot kräva mer energi, teknik och ekonomiska resurser. Vad som betraktas som en utvinningsbar reserv påverkas också av kunskap, efterfrågan, pris och teknik.

Bildplats: förändrad tillgänglighet till geologiska resurser

Originalets diagram ska källgranskas och ersättas med en lokalt lagrad och förklarad figur.

Begreppet peak, eller produktionstopp, används exempelvis i uttrycken peak oil och peak fosfor. Det syftar på den tidpunkt då utvinningstakten för en råvara når sin högsta nivå. Efter toppen kan produktionen minska, men kurvans form påverkas bland annat av nya fyndigheter, pris, teknik och efterfrågan.

Bildplats: historisk prognos för USA:s oljeproduktion

Originalet visade en prognos från 1956 jämförd med faktisk oljeproduktion i USA. Diagrammets ursprung, data och licens ska kontrolleras innan det återanvänds eller ritas om.

Det viktigaste från lektionen

  • Jordens resurser finns i sammanlänkade sfärer.
  • Exploatering är användning av resurser; överexploatering uppstår när användningen undergräver återväxt eller återhämtning.
  • Befolkningsstorlek, resursanvändning per person och effektivitet påverkar den totala exploateringen.
  • Ekosystemtjänster brukar delas in i stödjande, försörjande, reglerande och kulturella tjänster.
  • Geologiska resurser nybildas långsamt och deras tillgänglighet påverkas av både fysiska och samhälleliga förutsättningar.

Källor

Footnotes

  1. IPBES, Global Assessment Report on Biodiversity and Ecosystem Services (2019), sammanfattning för beslutsfattare. ↩

  2. Naturvårdsverket, Vad är ekosystemtjänster?. ↩