Biologi, samhälle och forskningsetik

Om vi nu följer alla de premisser vi har satt upp för en välgjord naturvetenskaplig undersökning, innebär det då att forskningen ger tillförlitliga resultat som leder mänskligheten framåt?

Nej. I dagens samhälle räcker det inte att forskningen är vetenskapligt tillförlitlig, utan den måste också vara etiskt försvarbar. Forskningsetik handlar i grunden om att väga nyttan mot riskerna och ta hänsyn till människors rättigheter och djurs välfärd.

Samtidigt är vetenskaplig kvalitet en etisk fråga. Om metoden inte kan besvara frågeställningen utsätts människor, djur eller miljö för risk utan att undersökningen kan ge tillförlitlig kunskap.

Historiska exempel

För att förstå varför forskningsetiska regler behövs kan vi titta på några historiska exempel från det senaste århundradet.

Experiment under andra världskriget

Under andra världskriget genomfördes brutala experiment på fångar av både Nazityskland och den japanska enheten 731. Försökspersonerna kunde inte lämna samtycke och utsattes för svåra skador eller död. Övergreppen blev ett viktigt avstamp för de forskningsetiska regler som utvecklades efter kriget.

Fotografierna nedan är historisk dokumentation av övergrepp mot fångar och kan upplevas som obehagliga.

Vipeholmsexperimenten

I Vipeholmsexperimenten förändrade forskarna deltagarnas kost för att undersöka hur socker påverkade utvecklingen av karies. I delar av försöket framkallades därmed skador avsiktligt hos människor som var institutionaliserade och befann sig i stark beroendeställning. Experimenten gav viktig kunskap om sambandet mellan kost och karies, men nyttan gör inte metoden etiskt försvarbar när deltagarna varken kunde lämna informerat samtycke eller skydda sig mot riskerna.¹

En patient vid Vipeholms sjukhus får sina tänder röntgade.

Henrietta Lacks och HeLa-cellerna

När Henrietta Lacks behandlades för livmoderhalscancer 1951 togs celler från hennes tumör utan att hon informerades eller gav sitt samtycke. Cellerna kunde fortsätta dela sig i laboratoriet och blev den så kallade HeLa-cellinjen, som sedan har använts i omfattande medicinsk forskning. Fallet visar hur stor vetenskaplig nytta kan förenas med allvarliga frågor om samtycke och vem som får använda biologiskt material.

Stanfordexperimentet

I Stanfordexperimentet 1971 tilldelades deltagare roller som fångar eller vakter i ett simulerat fängelse. Studien avbröts efter sex dagar när situationen hade blivit allt mer skadlig för deltagarna. Experimentet visar att forskningsetiska regler också behövs inom psykologi och andra närliggande områden där människors välmående kan påverkas.

Genredigerade barn genom CRISPR

År 2018 meddelade He Jiankui att två barn hade fötts efter att deras arvsmassa förändrats med CRISPR-Cas9 på embryostadiet. Förändringar i könsceller och embryon kan föras vidare till kommande generationer, vilket gjorde försöket till en internationell forskningsetisk skandal. Fallet visar hur en teknik kan vara möjlig att använda innan det finns enighet om hur den bör användas.

Sådana fall visar att forskning kan skada människor allvarligt om etik och ansvar saknas.

Forskning på människor

Den som deltar i forskning ska lämna informerat samtycke. Det innebär att personen får begriplig information om studiens syfte, genomförande och risker och sedan själv väljer om hen vill delta. Det ska också vara möjligt att avbryta sitt deltagande.

Kravet gäller inte bara medicinska försök, utan även intervjuer, enkäter och andra studier som kan påverka människors fysiska eller psykiska välmående.

I Sverige prövar Etikprövningsmyndigheten bland annat forskning som innebär fysiska ingrepp, tydlig risk för skada, behandling av känsliga personuppgifter eller användning av identifierbart biologiskt material.

Forskning på djur

Alla som arbetar med försöksdjur inom EU ska följa 3R-principen:

• Replace, ersätta: använd en metod utan djur när det är möjligt, exempelvis cellodlingar, datormodeller eller organ-på-chip.
• Reduce, minska: använd så få djur som möjligt, men tillräckligt många för att resultatet ska bli tillförlitligt.
• Refine, förfina: utforma försöket så att djurens lidande minskar och deras välfärd förbättras.

I Sverige måste djurförsök prövas av en regional djurförsöksetisk nämnd. Nämnden bedömer om forskningens nytta väger tyngre än djurens lidande och om samma kunskap kan nås med en annan metod.²

Se Jordbruksverkets korta film om 3R och Sveriges 3R-center.

Grundforskning och tillämpad forskning

• Grundforskning försöker förstå hur naturen fungerar.
• Tillämpad forskning försöker använda kunskapen för att lösa praktiska problem.

Att undersöka hur celler kommunicerar kan vara grundforskning. Att använda den kunskapen för att utveckla ett läkemedel är tillämpad forskning. Grundforskningen ger alltså kunskap som senare kan få praktisk betydelse, även när nyttan inte är tydlig från början.

Skillnaden är också viktig ur ett etiskt perspektiv. Tillämpad biologisk forskning kan direkt påverka patienter, arvsmassa, försöksdjur eller ekosystem. Grundforskning kan få konsekvenser först långt senare. Därför behöver både forskningens syfte och hur kunskapen kan användas granskas etiskt.

Forskningsfusk

Forskningsetik handlar också om att data, metoder och resultat redovisas ärligt. Forskningsfusk kan exempelvis vara att hitta på data, ändra resultat, plagiera eller dölja allvarliga problem i en studie.

Forskningsfusk och oetisk forskning är inte samma sak. Fusk innebär att kunskapsunderlaget förvrängs, medan en studie kan vara oetisk trots att dess data är verkliga, exempelvis om deltagarna utsätts för oförsvarbara risker. Samma forskningsprojekt kan innehålla båda problemen.

De konstgjorda luftstruparna

Kirurgen och forskaren Paolo Macchiarini opererade in syntetiska luftstrupar på patienter vid Karolinska universitetssjukhuset. Behandlingarna presenterades i vetenskapliga artiklar som framgångsrika, trots att patienterna drabbades av svåra komplikationer. År 2018 fällde Karolinska Institutet Macchiarini och flera medförfattare för oredlighet i forskning och begärde att sex artiklar skulle dras tillbaka.³

Fallet prövades även i domstol. Solna tingsrätt dömde Macchiarini 2022 för grovt vållande till kroppsskada i ett fall och gav honom villkorlig dom.⁴ Svea hovrätt gjorde året efter en annan bedömning och dömde honom för tre fall av grov misshandel till fängelse i två år och sex månader.⁵ Högsta domstolen gav inte prövningstillstånd, vilket innebar att hovrättens dom stod fast.⁶

KI prövade oredlighet i forskning. Domstolarna prövade det straffrättsliga ansvaret för patienternas skador.

Problemen gällde inte bara patientbehandlingarna. I en annan artikel, där Macchiarini var huvudansvarig, beskrev forskarna hur en vävnadsodlad matstrupe hade transplanterats till råttor. Vid en senare granskning ifrågasattes om artikelns data gav en korrekt och fullständig bild av försöken. Artikeln drogs tillbaka 2017.⁷

Figuren visar den arbetsgång som presenterades i den återkallade artikeln. Studien gällde en vävnadsodlad matstrupe hos råttor, inte de syntetiska luftstrupar som opererades in i patienter.

Fallet visar varför transparens och granskning är avgörande. När resultaten inte stämmer med verkligheten kan patienter skadas, andra forskare bygga vidare på felaktiga uppgifter och förtroendet för forskningen minska.

Hållbar utveckling som etisk fråga

Biologisk forskning kan också påverka miljö och samhälle i stort.

Därför behöver man ställa frågor som:

• Vem gynnas av forskningen?
• Vem riskerar att skadas?
• Hur påverkas andra arter?
• Kan forskningen bidra till eller motverka hållbar utveckling?

Sådana frågor gör att forskningsetik inte bara handlar om enskilda försök, utan också om vilken riktning biologisk kunskap används i.

Sammanfattning

• Forskning måste vara både vetenskapligt hållbar och etiskt försvarbar.
• Människor som deltar i forskning ska ge informerat samtycke, men forskaren måste också ta hänsyn till makt, beroendeställning och risker.
• Djurförsök styrs bland annat av de tre R:en: Replace, Reduce och Refine, och ska prövas av en djurförsöksetisk nämnd.
• Både grundforskning och tillämpad forskning behöver etisk granskning.
• Forskning i biologin väcker ofta särskilda frågor om liv, kropp, arv, miljö och hållbar utveckling.
• Forskningsfusk förvränger kunskapsunderlaget och hotar tilliten till vetenskapen.