Granska ett forskningsförslag
I den här uppgiften får du granska ett förslag till biologisk forskning. Du ska undersöka om forskningsförslaget kan ge tillförlitlig kunskap och om det är etiskt försvarbart.
Så granskas ett forskningsförslag
En etisk granskning börjar med den vetenskapliga frågan. Om metoden inte kan besvara frågeställningen utsätts människor, djur eller miljö för risker utan att forskningen kan ge tillförlitlig kunskap.
Granskningen behöver sedan väga forskningens möjliga nytta mot riskerna. Det innebär att undersöka vem som gynnas, vem som bär riskerna och om samma kunskap kan nås med en mindre skadlig metod. När människor deltar måste hänsyn tas till samtycke, makt och beroendeställning. Vid djurförsök och forskning som påverkar ekosystem behöver även konsekvenserna för andra arter vägas in.
Granskningen avslutas med ett beslut: forskningen kan godkännas, godkännas med villkor eller avslås.
Din uppgift
Du arbetar individuellt med ett av fallen nedan. Förbered anteckningar som hjälper dig att:
- formulera en prövbar frågeställning, hypotes och nollhypotes,
- föreslå en undersökningsmetod som kan pröva hypotesen,
- granska forskningens möjliga nytta, risker och etiska problem,
- föreslå förändringar eller villkor som kan göra undersökningen bättre,
- besluta om forskningen bör godkännas, godkännas med villkor eller avslås.
Du behöver inte genomföra statistiska beräkningar eller skapa ett bildspel.
Fall 1: Gyllene ris
Gyllene ris är genetiskt modifierat så att riskornen producerar betakaroten, ett ämne som kroppen kan omvandla till vitamin A. Grödan har utvecklats för områden där ris är ett viktigt baslivsmedel och brist på vitamin A är vanligt.
Forskare vill undersöka om regelbundna måltider med gyllene ris förbättrar barns nivåer av vitamin A. De vill jämföra barn som får gyllene ris med barn som fortsätter äta det ris som redan används i området och följa deltagarnas värden genom blodprover.
Studien kan visa om riset fungerar under verkliga förhållanden och på sikt bidra till bättre hälsa. Samtidigt är deltagarna barn, och det finns redan andra metoder för att förebygga och behandla vitamin A-brist.
Fall 2: Läkemedel mot håravfall
En forskargrupp har utvecklat ett nytt läkemedel mot ärftligt håravfall. Efter försök på odlade celler vill forskarna testa läkemedlet på svansmakaker, en primatart som kan utveckla ett håravfall som liknar människans.
Under flera månader ska djuren behandlas med läkemedlet. Forskarna vill följa hårväxten genom fotografering och återkommande prover från hud och blod. Behandlingen skulle kunna hjälpa människor som upplever stort psykiskt lidande av håravfall, men tillståndet är inte livshotande.
Fall 3: Blodgrupper och brottslighet
En forskargrupp vill undersöka om vissa blodgrupper är vanligare bland personer som har dömts för våldsbrott. Forskarna vill jämföra uppgifter från kriminalvården med uppgifter om blodgrupper i resten av befolkningen.
Studien kan genomföras med befintliga register och innebär därför inget fysiskt ingrepp. Forskarna menar att resultatet kan bidra till ökad kunskap om möjliga biologiska samband med mänskligt beteende.
Fall 4: Aminosyror i proteinfattigt foder
Forskare vill undersöka om tillskott av syntetiskt framställda essentiella aminosyror kan förbättra tillväxten hos slaktkycklingar som får ett foder med lägre proteinhalt. Ett sådant foder skulle kunna minska behovet av proteinrika råvaror och mängden kväve som utsöndras.
Forskarna vill testa olika mängder av tillskottet och mäta djurens tillväxt, foderkonsumtion, hälsa och beteende. Det är fortfarande osäkert hur fodret påverkar djuren under en längre tid.
Fall 5: En biologiskt nedbrytbar spårare
En forskargrupp vill utveckla en mycket liten spårare som kan döljas i mat eller dryck och sedan brytas ned i kroppen. Forskarna vill först testa hur länge signalen kan avläsas och om materialet orsakar skador. Tekniken sägs kunna användas för att hitta kidnappade personer eller följa personer i farliga miljöer.
Samma teknik skulle också kunna användas för att spåra någon utan personens vetskap.
Fall 6: Skärmtid hos små barn
En forskargrupp vill undersöka hur två timmars extra skärmtid om dagen påverkar sömn, språkutveckling och koncentration hos barn under två år. Forskarna föreslår att familjer lottas till olika mängd daglig skärmtid och följs under ett år.
Kunskapsläget är osäkert, men barnen kan inte själva förstå studien eller samtycka till att delta.
Fall 7: Genmodifierade myggor
Forskare vill minska spridningen av malaria genom att släppa ut genmodifierade myggor. Den genetiska förändringen är utformad för att snabbt spridas i populationen och göra det svårare för malariaparasiten att föröka sig i myggorna.
Metoden kan rädda många människoliv, men när myggorna har släppts ut kan förändringen bli svår att stoppa och även spridas över nationsgränser.
Fall 8: Avsiktlig smitta vid vaccinforskning
En forskargrupp vill testa ett nytt vaccin mot influensa. Friska vuxna deltagare ska först få vaccin eller placebo och därefter avsiktligt utsättas för influensavirus i en isolerad forskningsmiljö. Deltagarna får ekonomisk ersättning och tillgång till vård.
Metoden kan snabbt visa om vaccinet fungerar, men forskarna kan inte på förhand veta exakt hur sjuk varje deltagare blir.
Fall 9: PFAS och fertilitet
Forskare misstänker att höga halter av PFAS i blodet kan påverka människors fertilitet. De vill följa vuxna från områden med olika PFAS-halter i dricksvattnet och undersöka sambandet mellan deltagarnas blodvärden och hur lång tid det tar för dem att få barn.
Forskarna kan inte styra deltagarnas exponering. Samtidigt kan grupperna skilja sig åt på många andra sätt som också påverkar fertiliteten.
Fall 10: Värmetåliga koraller
Forskare vill odla koraller som tål högre temperaturer och plantera ut dem på ett rev som har skadats av återkommande värmeböljor. De vill jämföra de odlade korallernas överlevnad med lokala koraller under tre år.
Försöket kan bidra till att bevara revet, men de odlade korallerna kan konkurrera med lokala populationer eller förändra revets genetiska variation.
Fall 11: Ett hjärta från en gris
Forskare vill transplantera ett hjärta från en genmodifierad gris till en svårt hjärtsjuk patient som saknar andra behandlingsalternativ. Genförändringarna ska minska risken att patientens immunförsvar stöter bort organet.
Ingreppet kan ge patienten mer tid och bidra till kunskap som hjälper framtida patienter. Samtidigt är riskerna stora, och det finns en möjlighet att okända smittämnen överförs mellan arter.
Fall 12: DNA-register för nyfödda
Forskare vill analysera hela arvsmassan hos alla nyfödda i en region och följa barnens hälsa under uppväxten. Syftet är att tidigt upptäcka genetiska riskfaktorer och utveckla bättre metoder för att förebygga sjukdom.
Registret skulle kunna ge värdefull kunskap under många år. Barnen kan däremot inte själva samtycka när deras DNA samlas in, och genetiska uppgifter kan även säga något om deras biologiska släktingar.
Seminariet
Presentera din granskning på ungefär fyra minuter. Därefter diskuterar vi om metoden är rimlig, vilka etiska problem som finns och om forskningen bör godkännas.