När ämnesgrupperna som utgör livet på jorden listas är det en som sticker ut.
Ämnesgrupper hos organismer
- Kolhydrater
- Proteiner
- Lipider (fetter)
- Nukleinsyror
Av dessa är troligen de tre första bekanta i form av mat. Den fjärde däremot, nukleinsyror bygger upp de livsviktiga molekylerna DNA och RNA.
Historik DNA
1869
Friedrich Miescher upptäcker ett fjärde ämne i levande organismer: nukleinsyra.
1885-1901
Albert Kosschler identifierar nukleinsyrans beståndsdelar.
1930-talet
Max Delbrück påvisar att ärftliga egenskaper kan påverkas av röntgen.
1944
Oswald Avery visade att DNA kunde bära på genetisk information.
1953
Francis Crick och James Watson modellerade DNA-molekylens struktur med hjälp av upptäckter av Maurice Wilkins och Rosalind Franklin.
DNA
- Existerar i alla organismer
- Lagrar all biologisk information
- Finns i:
- Cellkärna (Eukaryota)
- Plasmider (Prokaryota)
- Mitokondrier (mtDNA)
DNA’s uppbyggnad
DNA (deoxiribonukleinsyra) byggs upp upp av nukleotider.
Nukleotiden byggs upp av 1-3 fosfatgrupper, deoxiribos (socker) och en kvävebas.
Nukleotiderna bildar två långa kedjor som är varandras spegelbilder. Tillsammans bygger de en “spiralvriden repstege”.
Modell av DNA-molekylen.
Spiralens ryggrad består av fosfatgrupperna och deoxiribos.
Kvävebaserna utgör istället “trappstegen”. Kvävebaserna binder samman de två kedjorna med vätebindningar.
Basparen som trappsteg i DNA-molekylen.
Kvävebaserna syftar på fyra stycken kvävebaser.
- Cytosin ( C )
- Guanin ( G )
- Adenin ( A )
- Tymin ( T )
De fyra kvävebaserna i en DNA-molekyl.
De fyra kvävebaserna förkortas oftast med sin första bokstav (C, G, A, och T).
En kvävebas är bunden till respektive nukleotid-kedja och binder ihop kedjorna genom en vätebindning till den andra kedjans kvävebas.
Denna “parning” kallas baspar. De binder alltid på följande sätt.
Baspar
- Adenin till Tymin (A-T)
- Guanin till Cytosin (G-C)
Det är dessa kvävebaspar som utgör all information i DNA-molekylen.
RNA
RNA (ribonukleinsyra) är troligen föregångaren till DNA och är fortfarande ett viktigt ämne hos levande organismer.
- DNA’s “arbetskopia”
- Existerar i alla levande organismer och virus
RNA’s uppbyggnad
Likt DNA är RNA uppbyggt i kedjor, men istället för i dubbla kedjor i en spiral likt DNA är det en enda kedja.
Precis som DNA är kedjan uppbyggd av nukleotider. En viktig skillnad är att sockret är ribos istället för deoxiribos.
- DNA består av en dubbelsträngad spiral (dubbelhelix).
- RNA består av en enkelsträng (helix).
Kvävebaserna skiljer sig även mellan DNA och RNA.
Istället för tymin återfinns uracil hos RNA.
Tymin jämfört med uracil. Beroende på på vilken av nukleinsyrorna vi studerar kan vi hitta uracil eller tymin.
De bildar således paren:
Baspar
- Adenin till Uracil (A-U)
- Guanin till Cytosin (G-C)
Olika typer av RNA
RNA har flera olika funktioner hos levande organismer, det har därtill dessutom flera olika former beroende på vilken funktion de har.
RNA typer
- mRNA (messenger-RNA): “arbetskopia” av den DNA-sekvens som ska användas .
- rRNA (ribosom-RNA): bygger upp ribosomerna tillsammans med proteiner.
- tRNA (transport-RNA): kan koppla sig till aminosyror och transportera dem till ribosomerna.
-collapsible Ytterligare för den vetgirige
Det finns fler typer av RNA som inte nämnts här ex. pre-mRNA (eller hnRNA) som är den första direkta kopian av DNA-sekvensen. RNA har även en katalytisk funktion i organismer. Det vill säga att det påskyndar kemiska förlopp i cellen.