Bakgrund
Vitlök (Allium sativum) har en diploid kromosomuppsättning på 16 kromosomer (2n=16). I varje cellkärna finns alltså 16 DNA-trådar som ligger rullade runt små proteinkulor som kallas histoner. I en vanlig cell som inte håller på att dela sig är de här 16 DNA-trådarna ganska utsträckta och långa. Generna som finns där längs DNA-trådarna är lätta att komma åt för de enzymer som kopierar informationen inne i cellkärnan. Kopior av gener (RNA) skickas ut i cellen och fungerar som ritningar för proteiner som ribosomer kan bygga.
Celldelningen – mitosen – sker under en kort tid under cellens liv totalt sett. DNAtrådarna rullas ihop och generna blir svåra att komma åt och aktiviteten att skriva av gener går tillfälligt ner. När celldelningen är klar har det bildats två dotterceller.
När man tar en vitlöksklyfta, skalar den och placerar i vatten kommer celler i rotanlagen att aktiveras och efter en tid börjar de dela sig med vanlig celldelning: mitos. Ett tag innan mitosfasen tar sin början kopieras hela arvsmassan. För vitlök innebär det att varje cell som är redo för mitos innehåller 32 DNA-trådar. Alla 16 kromosomer har kopierats och hänger ihop som kopior i en punkt som kallas centromer. I centromeren kopplas det på proteintrådar som kan flytta och dra i DNA-trådarna. När DNA-molekylerna packats ihop blir de som tjocka korvar – det är härifrån begreppet kromosomer kommer: chromos för färg och soma för kropp.
Eftersom DNA-molekylerna har rullats ihop tätt så kommer vi se dem som tydligt färgade kroppar när vi tittar i mikroskop. Men vi ser dem inte på det viset i alla celler - kom ihåg – bara precis när det är dags för själva celldelningen. Därför måste man ha lite tur också i den här laborationen och lyckas ta en rotspets med många celler som var på väg in i mitosfasen när du knipsade av dem från vitlöksklyftan.
Riskbedömning
Viktigt
Saltsyra är frätande. Skyddsglasögon och förkläde krävs under laborationen. Metylblått är måttligt frätande och starkt färgande, använd handskar.
Material
Material
- Vitlöksklyftor med rötter
- Macereringsvätska (saltsyra-HAc lösning)(gemensam)
- Pincett och skalpell (knipsa rötter från klyftorna och sedan skära av rotspetsar)
- Handskar (till steg där färgningsvätskan används)
- Färgningsvätska metylenblått (i droppflaska så är det enkelt att tillsätta en droppe)
- Objektglas (3-5 st), täckglas (3-5 st) och pappershandukar
Anvisningar
Förberedelse (gemensam)
- Ta med pincett av 3-5 rötter från vitlöksklyftan
- Placera rötterna i en liten petriskål med macereringsvätska (saltsyra-HAc lösning). Roten ska vara täckt av lösningen. Låt ligga i minst 15 minuter.
- Ställ petriskålen på mörkt underlag, det gör det enklare att se när rötterna blivit mjuka och vilken del som är själva rotspetsen. OBS rotspetsen bibehåller en vitgul kompakt struktur medan övriga celler blir mer genomskinliga. Den här uppmjukande behandlingen förstör cellmembranen och gör att färgämnet kan ta sig in i cellerna.
Färgning (grupp om två)
- Ta upp roten med pincett och lägg på ett rent objektsglas. Titta noga var du har spetsen. Använd skalpell och spara endast SPETSEN (1-2 mm av den gulvita spetsen). Peta undan övriga rotdelen.
- Tillsätt en droppe metylenblått på rotspetsen. Hacka försiktigt med skalpellen så att rotspetsen i droppen med metylblått sönderdelas. Det kan upplevs svårt att hacka så små mängder, men det finns hundratals celler där, gör så gott du kan så går det oftast bra.
- Lägg på ett täckglas (OBS tänk på att de tunna glasen är sköra, risk för att skära sig!)
- Placera objektglaset (med täckglaset uppåt) på en dubbelvikt pappershandduk. Vik över papperet.
- Lägg ett nytt objektsglas ovanpå papperet mitt över objektsglaset med roten på.
- Squasha, dvs lägg ett tryck med tummen på det översta objektsglasets mitt. Nu ska färglösningen tryckas ut och pappershandduken får en färgad fyrkant (runtom täckglaset). Syftet med squashningen är att sprida ut cellerna till ett tunt lager.
Mikroskopering och uppgift
Dags satt studera preparaten i mikroskop. Börja med lägsta förstoringen och gå upp till 400x (det är 10x förstoring i okularen där du tittar och tillsammans med 40x-objektivet blir det 400 gångers förstoring. Rita av eller fota med mobilkamera genom mikroskopets okular några celler som du studerat.
Lägg in de bästa bilderna i dokumentet med svar på följande frågor.
-
Vad kan vi se på era bilder? Om vi inte kan se något, varför inte?
-
Varför vill vi endast titta på rotspetsen?
-
Vad är syftet med de olika stegen?
- Maceringsvätskan?
- “Squashningen”?
- Färningen?
-
Beskriv mitosen kortfattat med egna ord
-
Vad är nackdelen med att färga med metylenblått?
Preparat färgat med orcein. Hur skiljer det sig mot era preparat?
Detaljerade anvisningar (Källa)
Detaljerade anvisningar (Källa)