Typer av förökning
Att kunna föröka sig är ett av kriterierna för liv. Vi kan dela upp den i två typer
Typer av förökning
- Könlös förkning
- Könlig förökning
Könlös förökning
Könlös förökning är densamma som mitos, det vill säga vanlig celldelning. Förutom celldelning i en organism kan den även ge upphov till nya individer.
Exempelvis
Exempel
- Encelliga organismers förökning
- Växter i form av
- Revor (jordgubbar)
- Sticklingar
Begränsningar
Könlös förökning genom mitos innebär att avkomman har samma arvsmassa som sin förälder. Avkomman är en klon.
Fåret Dolly klonades av en vuxen individ
Fråga
Vad kan det finnas för för- och nackdelar med könlös förökning?
Fördelar
Fördelar
- Kräver mindre resurser
- Snabbare
Nackdelar
Nackdelar
- En grupp med samma genuppsättning är känsligare för exempelvis sjukdomar
- Ingen genetisk variation
Könlig förökning
Utöver könlös förökning - mitos kan organismer också föröka sig könligt - meios. Arvsmassan från två föräldrar blandas då och ger upphov till ett nytt genetiskt material hos avkomman.
Viktigt
Den könliga förökningen är det som skapar genetisk variation hos organismer och är fundamentalt för flertalet biologiska mekanismer.
Meios
Könlig förökning innebär meios eller reduktionsdelning. Som skiljer sig från den vanliga celldelningen.
Vid mitos kopieras de 23 kromosomparen, om det skett även i meios hade varje generation dubblat antalet kromosompar.
I könsceller (ex. spermier och äggceller) finns därför en haploid kromosomuppsättning. Det vill säga en enkel uppsättning med enbart 23 stycken.
En vanlig cell har en diploid kromosomuppsättning i form av 23 par.
Haploid uppsättning jämfört med diploid. Skrivs ofta ut som N och 2N.
En befruktad äggcell, en zygot, innehåller således också en diploid uppsättning, med 23 kromosomer från spermien och 23 från äggcellen.
Meiosens mekanism
Meiosen påminner till stort om mitosen, med ett par viktiga skillnader i några av faserna och det faktum att den sker i två omgångar.
- Interfas
- Meios I
- Profas I
- Metafas I
- Anafas I
- Telofas I (Cytokines I)
- Meios II
- Profas II
- Metafas II
- Anafas II
- Telofas II (Cytokines II)
Meios I är i princip en fullständig mitos. I interfasen sker en fullständig replikation och således skapas två diploida könsceller.
Meios II skiljer sig däremot mot en mitos, framförallt i att den inte föregås av en interfas. Det innebär att ingen replikation av DNA sker.
Slutresultat blir således två haploida celler. (Totalt fyra stycken)
Frågeställning
Fråga
Om slutresultatet är haploida celler, kan då meios ske igen i en äggcell eller spermie?
Svar
Nej, en könscell genomgår inte fler celldelningar. Meiosen utgår istället från en gametocyt (oocyte eller spermatocyt).
Överkorsning och genetisk rekombination är en viktig skillnad mot mitosen. I Profas I överlappar kromsomparen och rekombineras för att skapa nya genuppsättningar.
Detta ger varje könscell en unik uppsättning arvsmassa.
Könsbestämmning
De flesta arter delas in i två kön: hane och hona, men det finns även tvåkönade organismer (ex. daggmaskar).
Vinbergssnäckor under parning
Honans könsceller är de större äggcellerna, medan hanens könceller är de mindre spermierna. Vad som bestämmer könet hos en individ varierar mellan arter.
Mänsklig äggcell har 10 miljoner större volym än en mänsklig spermie.
Människans könsbestämmning av speciella könskromosomer. Det 23:ede kromosomparet. Detta kromosompar bestämmmer individens kön genom sin uppsättning kromosomer.
Könskromosomerna har två typer: X-kromosom och Y-kromosom. Således finns två kombinationer XX och XY.
XY ger ett manligt kön XX ger ett kvinnligt kön
Fråga
Vem av föräldrarna bestämmer avkommans kön?