Biologi 1
Biologi
Ämnet biologi är de naturvetenskapliga studierna av liv på jorden.
Viktor Arohlén
Bor i Öjersjö med fru och katt
Legitimerad lärare i matematik och biologi
Pasta, snooza ,brädspel
Syltlök, påfåglar, strumpor
Biologi
Vad tänker ni på?
- Association
- Erfarenheter
- Känslor
Centralt innehåll
Huvudsakliga arbetsområden
- Ekologi
- Genetik
- Evollution
- Biologins karaktär och arbetsmetoder
Ekologi
- Ekosystemens struktur och dynamik. Energiflöden och kretslopp av materia samt ekosystemtjänster.
- Naturliga och av människan orsakade störningar i ekosystem med koppling till frågor om bärkraft och biologisk mångfald.
- Populationers storlek, samhällens artrikedom och artsammansättning samt faktorer som påverkar detta.
- Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta.
Genetik
- Eukaryota och prokaryota cellers egenskaper och funktion.
- Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dna-replikation och mutationer.
- Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper, arv och miljö.
- Genetikens användningsområden. Möjligheter, risker och etiska frågor.
Evolution
- Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst och utveckling.
- Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och sexuell selektion samt deras betydelse för artbildning.
- Organismers beteende samt beteendets betydelse för överlevnad och reproduktiv framgång.
- Släktträd och principer för indelning av organismvärlden. - - Organismernas huvudgrupper och evolutionära historia.
- Biologins idéhistoria med tyngdpunkt på evolutionen.
Biologins karaktär och arbetsmetoder
- Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
- Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Hur de förändras över tid.
- Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
- Avgränsningar och studier av problem och frågor med hjälp av biologiska resonemang.
- Planering och genomförande av fältstudier, experiment och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
- Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
- Fältstudier och undersökningar inom ekologi inklusive användning av modern utrustning. Simulering av evolutionära mekanismer, till exempel naturligt urval. Hur man identifierar organismer. Mikroskopering vid till exempel studier av celler eller celldelning.
- Bearbetning av biologiska data med enkla statistiska metoder.
- Användning av genetiska data för studier av biologiska sammanhang.
- Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån biologiska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.
Betygskriterier
Övergripande bedöms följande förmågor
Förmågor
- Metoder, samband och modeller
- Analysera och formulera hypoteser
- Biologins betydelse
- Naturvetenskapligt språk
- Bedöma egen förmåga
Kriterier är sedan utskriva för E-, C-, och A-nivå medan D- och B-nivå syftar till en sammantagen bedömning mellan de olika betygskriterierna.
Skolverket
Fullständig information om kursens syfte, centrala innehåll och betygskriterier finner ni på Skolverkets hemsida.
Kursens upplägg och struktur
| Dag | Sal | Tid |
|---|---|---|
| Fredag | E3 | 12:20-13.30 |
Även möjlighet til ytterligare lektion på Tisdagar 14.50-15.30 i E4 vissa veckor.
Läromedel och hjälpmedel
| Avsnitt |
|---|
| Introduktion |
| Cellbiologi |
| Cellgenetik |
| Genteknik |
Introduktion till Biologi
Biologi
- Biologi från grekiskans bios (liv) och logi (läran)
- “Läran om livet”
- Naturvetenskapligt ämne med en bredd och ibland tvärvetenskapliga egenskaper
Historik
- Relativt modern vetenskap (1700-tal)
- Föregås av naturfilosofin som studerades av antiken Grekland, Mesoptamien, Indien och Kina
- Aristoteles
- Den biologi vi känner igen idag tog fart på 1700-talet
- Carl von Linné
- Charles Darwin
- Jean-Bapiste de Lamarck
- Gregor Mendel
Det naturvetenskapliga arbetssättet
Frågeställning
Formulerad som en fråga och anger syfte för undersökning
- Blir resultaten i skolan bättre om man studerar mer?
Hypotes
Formulerad som ett påstående och förutsäger resultatet av en händelse. Måste kunna vara sant eller falskt.
- Skolresultatet blir bättre om man studerar mer.
- Undersökningar sker sedan genom datainsamling i form av observationer, experiment, eller simuleringar.
- Hypotesen måste vara prövbar
- Undersökningen måste vara repeterbar
Naturvetenskapens begränsningar
En naturvetenskaplig hypotes måste vara prövbar.
Ge ett exempel på en icke-prövbar hypotes
- Gud finns. / Gud finns inte.
- Det fler än ett universum. / Det finns bara ett universum.
Naturvetenskapen kan inte heller värdera innehåll eller svara på frågor gällande rätt och fel.
Exempelvis kan vi inte prata om huruvida en förändring är bra eller dålig, ex. klimatförändringar eller antibiotikaresistens. Vi kan endast förkasta eller bekräfta om förändringarna existerar eller ej.
Observationer och simuleringar
Alla hypoteser kan inte studeras genom experiment. Då kan vi nyttja observationer eller simuleringar istället.
Vi kan däremot observera dem och samla in data genom dessa observationer.
Klimatförändringar studeras också genom observationer och simuleringar. Observationer så ser vi till det förgångna och simuleringar försöker vi förutse framtiden med hjälp av matematiska modeller.
Graf visar observerade temperaturförändringar och simulerade temperaturförändringar.
Vetenskap och etik
För att bibehålla en systematisk och kvalitativ forskning existerar vetenskapsråd och etiska kommittéer.
- Förhindra fusk
- Kontrollera försök på djur och människor
- Etiskt försvarbara försök
Vem är mannen? Vad har man med vetenskapsetik att göra?