“Protister”
Vi har tittat på de tre dominerande rikena i domänen eukaryoter.
Denna uppdelningen är delvis föråldrad, eftersom den till största del är baserad på morfologiska likheter. Det vill säga utseende och karaktärsdrag hos olika arter.
Naturvetenskapen strävar efter att ha en systematik utefter fylogenetiska principer istället.
:::info Ett fylogenetiskt perspektiv innebär att man klassifierar arter enligt evolutionsteorin. Vi utgår från DNA för att bestämma släktskap och arter.
Ett morfologiskt perspektiv innebär att vi klassifierar arter enligt yttre karaktär och levnadssätt. :::
Ett korrekt fylogenetisk systematik över eukaryoter
Ur ett strikt fylogenetiskt perspektiv ser systematiken ut på sättet som ovan. Kan ni hitta någon grupp ni känner igen?
Vilka är då protisterna?
Enligt den korrekta fylogenetiska systematiken ovan hittar vi 8 stycken “supergrupper” vi delar in alla eukaryoter i, som i sin tur har subgrupper.
I den mer föråldrade (men mer förståeliga) systematiken tittar vi istället på riken.
Riken inom eukaryoter. Vi har bara studerat tre stycken av dem.
Protister är övriga eukaryoter
Namnet protiser används fortfarande trots att de inte är en fylogenetisk grupp. Det vill säga de har inte samma ursprung. I systematikträdet vi ritat är de de “övriga rikena” inom eukaryoter.
“Protisterna” är inringade.
Protozoer
Encelliga eukaryota organismer som uppvisar egenskaper som förknippas med djur. Tidigare ingick de i djurriket. Fylogenetisk är djur närmare släkt med svampar än protozoer.
Amöba är en protozo. Tidigare kallades gruppen för “urdjur”.
Diatomer
Diatomer eller kiselalger är en stor grupp encelliga eukaryoter. Gemensamt är att de har ett skal av kiseldioxid.
Flertalet olika diatomer i ett mikroskop.
Alger
Alger är eukaryota organismer som kan fotosyntesiera, men som saknar vävnad. De är alltså nära släkt med växterna, men är inte växter.
De finns i oerhört stor variation från encelliga organismer till brunalger som kan väga flera hundra kg.
Brunalg