Viktigt
- Evolutionen har inget syfte.
- Evolutionen har inget mål.
- Evolutionen saknar etik och moral.
Alla nu levande organismer har haft en lika lång evolution, oavsett om det är en bakterie, insekt eller människa.
Evolutionen är inte heller avslutad, utan den pågår än idag.
- Nya arter bildas
- Nuvarande arter förändras
Evolutionen har inget mål. Valar har exempelvis utvecklats från landlevande däggdjur, som en gång har utvecklats från vattenlevande djur.
Evolutionen har ingen hastighet. Nilkrokodilen har inte förändrats de senaste 100 miljoner åren.
Variation och urval
Evolution och artbildnings grundläggande mekanism är anpassning till miljön genom selektion. Den teorin vi talar om idag kallas ofta neodarwinism.
Hur anpassar sig liv till miljön?
- Nya genvarianter uppstår genom mutationer
- Mängden avkomma är alltid större än antalet som förväntas överleva
- Kampen för tillvaron innebär att de individer med bäst anpassade egenskaper (gener) fortplantar sig, och därmed sprids de genvarianterna i större utsträckning.
Mutationer
Mutationer lägger grunden till den genetiska variationen. En mutation kan ske på grund av:
- Strålning
- Kemikalier
- Virusinfektioner
- Slumpen (viktigt!)
För att en mutation dessutom ska vara ärftlig måste den ske i könscellerna.
Mutationer kan vara både fördelaktiga, och skadliga. De har inget syfte eller mål. Beroende på miljö kan dessutom en mutation få olika effekt.
Björkmätaren (en fjäril) finns både i en vitspräcklig och en svartspräcklig variant. Vilken mutation är mest fördelaktig i vilken miljö? (Det är två fjärilar på båda bilderna.)
Urval (selektion)
Alla individer konkurrerar med varandra om livsutrymmet i den miljö de lever i. Naturligt urval syftar till den enskilde individens överlevnad och möjlighet att få avkomma.
En individ som endast överlever, men ej får någon avkomma bidrar inte till evolutionen!
Tidsaspekt
Selektion sker över lång tid. Skillnaden mellan två generationer är oftast obetydligt liten, och likaså över 100 generationer. För långlivade organismer tar således selektionen oerhört lång tid.
Selektionstryck
Både biotiska och abiotiska (levande och icke-levande) faktorer har en påverkan på det naturliga urvalet.
Faktorer som påverkar kallas för selektionstryck. I exemplet ovan med Björkmätare innebär en nedsotning (och mörkare trädstammar) ett selektionstryck som påverkar urvalet då det gynnar de mörka genvarianterna.
Stabilserande, riktat och disruptivt urval
Det naturliga urvalet ser beroende på art, population och miljö olika ut. Ofta talar man om tre olika typer av urval.
Stabiliserande urval
- Extremer missgynnas
- Den genomsnittlige gynnas
Stabiliserande urval innebär en att de genomsnittliga egenskaperna i största utsträckning gynnas. Exempelvis om miljön består oförändrad över en lång period.
Ex. Nilkrokodilen, födelsevikt hos människan
Ett stabiliserande urval kommer fördelningen av egenskaper gå mot “mitten”.
Riktat urval
- Extremer gynnnas
- Den genomsnittlige missgynnas
Ett riktat urval innebär istället att extremerna gynnas. Det sker oftast vid en snabb miljöförändring.
Ex. Björnars storlek under istid respektive icke-istid. Antibiotikaresistens hos bakterier.
I ett riktat urval skjuts populationen mot en extrem egenskap.
Disruptivt urval
- Två olika extremer gynnas
- Den genomsnittliga missgynnas
Det disruptiva urvalet (splittrande/divergerande urval) innebär att två olika extremer gynnas. Precis som vid riktat urval gäller det ofta vid snabba miljöförändringar.
Ex. Huggormar i Sverige (finns två varianter), Darwinfinkar på Galapagosöarna.
I ett disruptivt urval skjuts populationen mot två extrema egenskaper.
Ytterligare grafer för att symbolisera de tre typerna av urval.