Vävnader
Specialiserade celler bildar vävnad.
Vävnad
- Vävnad: en samling celler i en organism som tillsammans med extracellulära komponenter är avsedda för en eller flera specifika funktioner.
Vävnad kan innehålla olika typer av specialiserade celler, men vävnaded har som helt samma funktion eller funktioner.
- Organ byggs i sin tur upp av kombinationer av olika vävnader.
- Organsystem bygg av olika kombinationer av organ.
Inom djurs fysiologi delas vävnad upp i fyra (eller fem) typer:
typer av vävnad
- Epitelvävnad
- Bindvävnad
- Muskelvävnad
- Nervvävnad
- (Flytande vävnad)
Epitelvävnad
Epitelvävnad
- Epitel: ytligt cellskikt
- Består av epitelceller.
- En mycket heterogen vävnad (mikroskopiskt)
- Täcker kroppen och organens ytor
- Finns i alla organ
- Har följande funktioner:
- Barriär mot omgivningen
- Skyddar underliggande vävnad
- Sekretion av substanser
- Absorption av substanser
- Epitelceller har hög regenarativ kapacitet (förmåga att genomgå mitos)
Epitelvävnad finns i sin tur i flera olika typer baserat på deras uppbyggnad.
- Dels om det är en- eller flerskiktat (simple or stratified)
- Dels deras form: skivepitel, cylinderepitel, och kubisktepitel (squamous, cuboidal, and columnar epithelium).
- Sist finns också en variant av övergångsepitel (pseudostratified) som är extra tåligt.
De olika epiteltyperna, namnen är på engelska och finns i parentes i ovan lista.
Nästan alla organ har epitelvävnad, men beroende på organets behov skiljer sig typerna åt.
Bindvävnad
Bindvävnad eller stödjevävnad fungerar som ett stöd för resterande vävnader både strukturellt och funktionellt.
Precis som epitelvävnad är det en mångsidig grupp med flera olika typer. Generellt kännetecknas det av det främst består av makromolekyler och extracellulärt matrix samt de celler som producerar dem.
Bindväven struktur och funktion beror till stor del på vilken typ av fibrer (typer av protein) som produceras av cellerna.
- Kollagen (vitt och hållfast)
- Elastin (gult och segt)
Några exempel på olika typer av bindvävnad:
- Brosk
- Ben
- Brosk
- Fett
Örat består exempelvis av brosk, men i ytterörat är mängden elastin större vilket bidrar till dess elastitet.
Muskelvävnad
Muskelvävnad byggs upp av muskelceller (myocyter) och bygger upp tre olika typer av muskler:
- Tvärtstrimming muskulatur
- Hjärtmuskulatur
- Glatt muskelatur
Den tvärstrimmiga muskulaturen bygger upp skelettmuskler och är viljestyrda genom nervssystemet. Hjärtmuskulatur bygger upp hjärtat och glatt muskulatur finner vi i organ som: iris, blodkärl, tarmar och urinblåsan.
Varken hjärt- eller glatt muskulatur styrs av nervsystemet.
Mer om muskelvävnad (framtida länk)
Nervvävnad
Nervvävnad bygger upp hjärnan och ryggmärgen. Vävnaden byggs upp av två typer av specialiserade celler: neuroner (nervceller) och gliaceller (stödjeceller). Nervvävnad sköter kommunikationen mellan alla kroppens delar tillsammans med hormonsystemet.
Mer om nervvävnad (framtida länk)
Flytande vävnad
Vävnaden som bygger upp exempelvis blodkärl och lymfkärl kvalificeras ibland som flytande vävnad, men kan också kategoriseras under bindvävnad.