Vid matspjälkning och respiration bildas restprodukter. Celler i en organism är också i konstant föryngring, och mycket av det material vi får i oss genom matspjälkningen kan inte utnyttjas.
Sammanfattningsvis har en organism ett konstant flöde av restprodukter, gifter och material som inte kan återanvändas. Detta material måste kroppen göra sig av med.
Att transportera bort kallas för utsöndringen eller exkretion.
Homeostas
En av de viktigaste funktionerna med utsöndringen är att behålla balansen i organismen. Det är en del av homeostas.
Homeostas
- Homeostas: ett stabilt och konstant tillstånd i en organism gentemot omgivningen
Utgår vi från vår egen kropp kan vi snabbt konstatera att den inre miljön hålls konstant oavsett om den yttre miljön förändras. Fundera över hur följande faktorer ser ut i vår kropp:
- Temperatur?
- pH?
- Vattenvolym?
- Salt- och elektrolytkoncentrationer?
Frågor
- Vad hade hänt om någon av dessa faktorer plötsligt förändrats? Hur hade din kropp reagerat?
- Fungerar alla organismer på samma sätt?
Homeostas hos olika organismer
Alla organismer har ett behov av homeostas, att hålla den inre miljön i balans, men olika organismer har olika tillvägagångssätt. Vi har tidigare diskuterat hur olika djur reglerar sin temperatur.
Generellt kan vi dela in regleringen av den inre miljön på två sätt:
- Reglering av den inre miljön oberoende oberoende av den omgivande miljön
- Den inre miljön regleras beroende på den omgivande miljön
Det enklaste exemplet är att fundera över jämnvarma och växelvarma djur. Vilka av dessa har en reglering beroende, respektive oberoende av den yttre miljön?
Homeostas och exkretion
Utsöndringen reglerar inte hela homeostasen, utan endast några delar:
- Saltbalans
- Vattenbalans
- Kväveutsöndring
Salt- och vattenabalans kallas ofta gemensamt för osmoreglering. Eftersom de regleras gemensamt då vattenkoncentrationer och saltkoncentrationer står i balans mot varandra genom osmos (diffusion).
Alla tre är en viktig del av homeostas.
Saltexkretion
Organismer måste hålla en jämn balans av vatten och elektrolyter (joner) för att diffusionen ska fungera korrekt i de olika metaboliska processerna. Detta är anledningen till att du exempelvis kan uppleva ett sug efter chips (salt) när det är varmt ute.
Landlevande djur kan styra sina nivåer relativt lätt genom intag och utsöndring. Nivåerna kan hållas i schack genom att göra sig av med salt- och vatten alternativt ta upp mer (törst).
Vattenlevande djur befinner sig däremot i en miljö som påverkar deras möjlighet att ta upp och göra sig av med salt och vatten. Beroende på om djuret lever i salt- eller sötvatten påverkar det hur saltkoncentrationerna rör sig.
Fiskar i saltvatten dricker havsvatten och har ett koncentrerat urin för att behålla saltbalansen. Fiskar i sötvatten dricker inte sötvatten och har en utspädd urin för att behålla saltbalansen.
Kväveexkretion
Kväve är en viktig byggsten i levande organismer och förekommer bland annat i DNA och aminosyror. När dessa biomolekyler bryts nedan kan däremot inte kväve återanvändas utan måste exkreteras.
Kväve förekommer främst som en aminogrupp ().